liggeristicket

Nu är det en vecka sen jag stod på Östersjöfestivalen och sålde mina grejer. Veckan var otroligt tuff, den var långtråkig och oerhört rolig. 

Jag stod i ett stånd på Slöjdgatan under festivalens alla dagar och var den yngsta på hela gatan. Vilket jag fick höra från många som gick förbi. De flesta som gick förbi sa att de tyckte att det var otroligt roligt att jag var så pass ung och ändå höll på med stickning och virkning. Många äldre damer stannade till och kollade på det jag gjorde vilket var så otroligt roligt då de delade med sig av saker som de gjort när de var yngre.

Men det fanns även dem som sa att jag höll på med något som inte var hållbart, att det fanns de som var bättre än mig på det jag höll på med.

Det är väl klart att det finns dem som är bättre? Jag är bättre än de som precis börjat, jag är bättre än de som inte ens lärt sig, så det är ganska självklart att de som stickat och virkat i 60 år är bättre än jag på det. 

 

Bland alla dessa som hade åsikter om mig och mitt handarbetande så fanns det också dem som kollade på mina grejer och sa att det var alldeles för dyrt.

 

Ett exempel var den här koftan som jag hade med mig både för att visa upp vad jag gjort och ifall någon ville köpa den. En kvinna kom fram och provade koftan, älskade den och ville köpa den. Men när hon fick höra priset, 250 kronor, tyckte hon direkt att den var alldeles för dyr. Enligt henne hade det räckt med 150 kronor och visst, jag hade kunnat sälja den för det. Men då hade jag itne fått betalt för allt arbete jag lagt ner på den, jag hade inte fått betalt för garnet. Fast vad gör det när hon kunde få en handstickad kofta från sverige billigare än vad hon kunde köpa en maskinstickad kofta från Taiwan. Det är klart att handarbetet dör ut när människor tycker att det är för dyrt att betala för arbetet någon lägger ner på sina plagg.

 

 

Studenten är över och mina dagar är fyllda av teaterrepetitioner och snart även föreställningar.

Mellan alla repetitioner och föreställningar så har jag blivit utvald till en av 30 Sommarföretagare i Blekinge och Bromölla. Det känns väldigt stort och bra att ha fått det stödet till att utveckla den här bloggen från en liten hobbyverksamhet till ett riktigt företag under sommaren.

Så, vad kommer det innebära för mig att vara egenföretagare? Jo, jag kommer sticka och virka produkter som ni läsare har möjligheten att köpa. Mina produkter som jag ska skapa och sälja i sommar kommer vara möjliga att beställa i olika storlekar och färger efter vad du som köpare önskar.

 

Glöm inte att gå in och gilla/dela min sida på Facebook så är ni alltid uppdaterade om vad som händer.

 

This summer I've been chosen as one of 30 young entrepenours from Blekinge and Bromölla to be a Sommarföretagare. That means that I will make and sell stuff from this blog to my readers and others. If you are interested in buying anything, go to my facebook page (click picture above) and write me a message.
Hope you want to follow me this summer and future one.

Igår tog jag studenten och är härmed arbetslös. Men vad gör det när man springer ut i en grön egenstickad klänning?

Min studentdag var full av skratt, gråt och skrik. Jag vann ett stipendie som jag ska använda till mina framtida studier, inom vad vet jag inte. Det var en stor ära att få stipendiet av Karlskrona Kommun efter mina tre års pendlande och studerande.

Att jag stickat på min studentklänning är anledningen till att det varit väldigt tyst och tomt här, och på andra sidor, eftersom att jag inte ville avslöja något innan dagen var här. Min stora frånvaro ska förändras nu i sommar, men på vilket sätt tänker jag inte avslöja.

 

Hoppas att ni kära läsare får en underbar sommar!

 

 

Idag köpte jag äntligen garnet jag behöver till min studentklänning som jag nu har påbörjat. Jag är så lycklig över hur fin klänningen kommer att bli och garn. Garn gör en lycklig. 

 

Det är lite tomt här just nu, men det är för att det är alldeles för många projekt som pågår samtidigt. Jag går i skolan, stickar, repar fem olika föreställningar, jobbar på att komma in på en ny skola efter sommaren, virkar och ska samtidigt få mina timmars sömn. 

Inte det lättaste.

 

Nu när året lider mot sitt slut, så tänkte jag ta och sammanfatta hur mitt skapande har sett ut under året. (Klicka på bilderna för att komma till de separata inläggen)

 

Tänkte försöka mig på en repris från förra året och få mina klasskompisar att börja gråta av lycka över mina julklappar.

Louise som förra året fick mustaschvantar blev så glad att hon började gråta, så i år bestämde jag mig för att ge min kattälskande vän  Hedvig ett par vantar som hon skulle kunna älska.

Trots att jag stickat en heldel, så måste jag säga att dessa vantarna var de krångligaste jag gjort på länge.

Men hoppas nu att hon blir superglad när hon får dem.

 

God Jul på er allihopa!

 

 

 

 

Jag känner mig alltid som en väldigt slö stickare när jag inte kan visa nya saker. Det är lite som att jag inte hinner med, men det gör jag, det är bara det att ibland tar saker lite längre tid än det borde. Dessutom går jag ju i skolan. 

Men just nu håller jag på och jobbar på julklappar, beställningar och en tröja som behöver nytt garn.
Virkar en heldel flugor och stickar vantar för det går snabbt och är roligt.

Men det står inte stilla.
Det är bara väldigt stora projekt.

 

Det finns så många saker som är hemska. Svält, krig, våldtäkter, våld, förtryck, rasism och så vidare. Men det är också väldigt hemskt att sticka på en tröja och känna att man snart är klar.

Men då är garnet slut.

 

Exakt det har hänt mig just nu.

Jag saknar ett nystan av det garn jag just nu använder, minns inte namnet på det men det är mysigt. Inte nog med att garnet är slut och jag måste köpa nytt. Garnaffären är stängd tills mitten av Juli.

Att jag ska behöva vänta så länge på att få färda min oerhört vackra tröja trodde jag inte när jag började.

 

Men det är fortfarande sommar och regnet öser ner utanför mina fönster. Jag älskar regn för det tillåter en att sitta inne och njuta av garn i mängder, mysiga filmer och fantastiska tesorter.

 

Min enda fråga just nu är; vad ska mitt nästa projket bli?

Det är oerhört varmt utomhus just nu i denna Juni månad. Solen skiner och överallt solar människor, njuter av solen och tar årets första dopp i havet.
Det första doppet har jag ännu inte tagit och solat det har jag inte heller gjort. Isätllet för att njuta av värmen utomhus så har jag stickat på en ny tröja med en annan design än jag jobbat med förut, det är så otroligt spännande och roligt att ge sig in i ett nytt projekt när det finns så mycket tid kvar.

Dock känns det ibland otroligt dumt att sitta och sticka på en varm tröja till vinterns intågande, men bättre att göra det nu så att det är klart när vintern kommer, än att vänta tills den redan kommit.

 

Egentligen skulle jag idag lagt upp lite nya bilder på mina senaste verk, men då några av de nya sakerna är presenter till folk som läser min blogg så får de vänta lite.

 

Just nu är jag fett inspirerad och har så många idéer i mitt huvud som jag vill få ut i mina fingrar och skapa något av. 

Nu inför Alla hjärtans dag är jag väldigt inne på denna tröja med ett stort hjärta,

 

 men även, eftersom att Ryssland håller i OS med sina idiotiska lagar om att homosexualitet är förbjudet, så vill jag göra något för att visa vart jag står.
Jobbar på att hitta något som jag känner att jag vill göra.

 

Våren har nu börjat anlända och jag har så många projket som ska bli färdiga nu innan sommaren. 

Förhoppningsvis färdigställs något nytt snart så att ni kära läsare får något att kolla på, tillsvidare kan ni kolla på dessa små varelser.

 

.

 

 

LIte innan jul, mitt i julstöket med alla julklappar och saker som behövde bli färdigt, så kom farmor med lite garn och bad mig sticka ett, eller ja flera, par strumpor till henne efter ett mönster hon hittat.

Mönstermotståndare som jag blivit, så ändrade jag lite på strumporna men följde mönstret så att hon fick det som hon ville ha dem. 

Älskar att arbeta med det garnet då färgerna är väldigt vackra och melerar sig väldigt bra. 

Farmor blev jätteglad och nu tar jag tag i mina kommande projekt.

 

Det jag planerar just nu är att 

-Färdigställa en kofta som jag planerat att göra och påbörjat

-Virka klart ett linne jag började med i höstas

-Göra en ny sommaratteralj som ni får veta mer om senare

- Sticka klart en tröja jag velat göra länge.

 

Detta kommer bli en rolig vår.

 

 

Nu inför julen har jag virkat och stickat julklappar och presenter så det stått härliga till. Min fina klasskompis Linnea tycker mycket om chips, så varför inte sticka en chipspåse till henne liksom?
Sagt och gjort så stickade jag ihop denna i färgerna på påsarna med hennes favoritchips. Grillchips.
Nu har LInnea något att sova med när chipslängtan tar över om natten.

Hoppas att ni får en fin jul!

 

For this christmas I knitted a chips bag for my friend Linnea so that she now can sleep with her favourite food in the world. I knitted the bag in the colours of her favourite chips, barbeque.

 

I hope you have a wonderful christmas!

Hösten är här och min inspiration flödar. Den flödar i form av otaliga påbörjae projekt som jag MÅSTE ta tag i snart. Den flödar även i så många idéer som jag har inför framtiden. Jag vill göra så himla mycket saker att jag ibland undrar om jag vill för mycket. 

Just nu är min största vilja att ha en visning med det jag gjort. Så den sitter jag och planerar. 

Min visning ska vara ganska enkel men glad på samma gång.

Lite som denna, fast på mitt vis

 

Jag kan knappt hålla mina idéer samman nu. Kanske dags att sticka klart alla julklappar som jag påbörjat...

Ha det bäst älskade läsare.

 

 

Håller på med så många projekt just nu att jag inte hinner fotografera allt som blir klart. Men jag jobbar på det.

Under tiden kan ni tänka på hur fantastiskt mycket man kan göra med garn.

Dessutom har min femåriga lillebror börjat fingervirka. Det kommer bli så vackert.

 

Kära läsare och frenetiska stickade följare.

Jag är inte död! Inte heller har jag slutat med detta handarbetande.
Men skolan har börjar nu vilket har lett till att jag blivit förbannad på allt.

Tillexempel folk som inte förstår att saker tar tid att göra eftersom att jag inte ENBART stickar och virkar på dagarna. Dessutom är det många jag träffat som tror att de kan får saker gratis när jag gjort dem. Visst, jag kan ge bort små enkla saker till de som står mig nära, men tyvärr skulle jag aldrig ge bort något stort som tagit tid och garn att göra.

 

Men oroa er inte!

snart kommer det nya bilder på det senaste. 

Kommer visa bilder på disktrasorna/dammtrasorna som jag gjorde när jag skulle göra en flyttpresent till bästisen.

Det kommer bilder på de nya vantarna, 

på halsdukarna jag gör till två små pojkar.

 

det kommer komma, men just nu är jag allmänt sur.

 

Ha det fint bästa följare!

Jag älskar er

 

 

 

 

Nu ligger mina små fina mattor och dekorerar i affären Karlshamn Design här i den lilla staden.

Den lilla affären är en liten kollektiv butik som startade som en idé och ett projekt förra sommaren då några i vår fina grupp på facebook ville ha en liten butik öppen på sommarhalvåret. Och så blev det!

 

Jag har, för tillfället, ingenting där förutom mina mattor. Men annars finns där kläder från Lina, skålar och koppar från Sanne och annat smått trevliga saker.

Själv köpte jag mina prickiga godisklänning där förra året, och i år ska jag minst köpa ett par skjorts där.

 

Ni bör verkligen gå förbi där!